jag har en liiiiten tendes till att överdriva när det gäller tävlingar.

antingen skiter jag i det totalt, eller så pressar jag mig själv

over the limit.  imorse klädde jag på mig och julle för att vandra

ner till michaela som bor nedanför kvantum.

blev riktigt många steg så då blev jag nöjd.

när barnen återigen skulle få sin dagliga dos av sömn

vandrade vi in till staden, och jag fyllde på min

stegräknare med massa underbara siffror.

jag har kanske gått lite väl mycket nu dom här två dagarna.

men ska man vinna så måste man. jag struntar faktiskt

i priset, jag vill bara ha vinsten.

nu sitter jag med världens värk i foten, haltar rättare sagt fram.

men jag ger inte upp förrän det är slut.

over n' out