imorse åkte jag på skolan, pluggade lite. inte alls så mycket som jag tänkt.

mina tankar var någon helt annanstans. jag var sugen på allt och

mer därtill. kunde inte tänka, kunde inte slappna av.

satte mig på bussen och åkte hem.

klarade inte av suget längre och tyckte jag förtjänade

en hårdbrödmacka med skinkost på. shit, jag har fortfarande ångest.

inget mackor sa vi ju, vare sig dom är hårda eller mjuka.

förbaskat! till middag åt jag en kycklingklubba med massa kokta grönsaker.

outhärdligt gott, åt nog för mycket grönsaker. kan man göra det?

mätt är jag iallafall, kanske för mätt. jag vet inte. såhär mätt blir

jag när jag äter ris till, grönsakerna kändes inte nyttigare även då

jag vet att det är det. jag skippade riset, förstår inte varför jag ätit det förut?

det var precis lika gott (om inte godare) med grönsaker istället.

nu känner jag för en promenad, synd bara att julian är en jobbig liten kuse

som hatar att sitta still i vagnen. så när han har somnat ska jag träna

med wiifit, det är bättre än promenaden, iallafall svettigare.

jag vet att min blogg har blivit lite annorlundare än förut.

men jag måste skriva av mig, så enkelt är det.

min alldeles egna personliga tränare, han är tuff. men jag är tuffare!  

fick en fråga som jag tänkte försöka svara på.

anoonyym:

vad är matmissbruk då? hur märker man det?

http://web4health.info/sv/answers/ed-causes-candy-abuse.htm

där är en sida med massa bra information.

för mig har det iallafall varit så att jag ätit

när jag varit glad, ledsen, stressad osv.

belönat mig själv med godis, glass och liknande saker.

efteråt känner jag skuld, kan också få fruktansvärd ångest.

jag ska ta ett exempel för dig.

en dag var jag rastlös, gick då på affärn för att handla.

såg glassen och blev helt tokig. tänkte hela tiden

i hjärnan att en glass ska christian ha, den andra julian

och den tredje är till mig själv. allt för att inte andra ska tro

att det faktiskt är jag som ska ha alla tre.

inte för att någon skulle tänka så men iallafall.

när jag sen kommer hem smäller jag i mig alla tre

glassarna och sedan blir jag helt förkrossad.

gömmer glasspappret, inte bara för christian utan

även för mig själv. såg jag det inte hade jag aldrig ätit dom.

detta hände inte bara en gång ska jag väl tillägga.

jag vet inte hur man märker det, eftersom man alltid vet

om det i bakhuvudet men aldrig riktigt vågar erkänna det.

jag vet ju att jag åt 4 mackor när ingen såg, men 2 st om

någon var närvarande. mindre smör, när någon såg

och mer när jag var ensam..

varför jag kommit på detta nu är väl för videon's skull.

när jag såg mig själv fick jag en chock.

jag visste att jag var tjock, men aldrig att jag såg

mig själv sådär. ett riktigt uppvaknade faktiskt.

sen är det också viljan att förändras, viljan att

bli den marielle jag ser inuti hjärnan.

såhär svarade ni på den förra.

HUR OFTA LÄSER DU MIN BLOGG?

EN GÅNG OM DAGEN 40.3%

FLERA GÅNGER OM DAGEN 18.1%

EN GÅNG I VECKAN 20.8%

VÄLDIGT SÄLLAN 20.8%

nu finns det en ny omröstning till vänster i bloggen.

är väldigt nyfiken på vad ni tycker.

vi sket i dagis, drog på djungelhuset istället.

rullade in vid ett, åkte inte hem förrän efter fem.

vid tre kom pappa chrippa, morbror andré & tea dit.

ack så kul vi hade, haha jag älskar fan att vara där.

en unge frågade mig om jag målat på mina tänder, haha så söt.

han syftade på tandställningen för er som missat tågrälsen i munnen min.

jag är glad idag, gått ner 1 kilo på två dagar. det är väl ändå cred?

körde lika hårt idag, jag börjar gilla mina nya vanor.

jag har klarat mig från mackor också.

stod faktiskt och velade imorse då christian åkt på jobbet.

jag tänkte att ingen ändå skulle få reda på det.

tänkte på klippet från youtube och hindrade mig själv.

pju, jag hade haft fet ångest annars. 

mitt nya godis. 

vad fan har hänt? jag har varit ovanligt trött dom senaste dagarna.

frysit, sovit, huvudvärk, jag vill inte bli sjuk nu, okej?

måste på skolan och plugga, och vart är min kraft?

funderar starkt på att ha en mamma+son dag idag.

det skulle nog julle gilla eftersom dagis inte känns som

ett alternativ idag. djungelhuset känns mera lockande.

idag har jag varit duktig, nästan så jag blir lite stolt.

imorse åt jag yoghurt+flingor - INGEN MACKA, pluspoäng.

lunchen bestod av en drickpryl och frukt.

middagen njöt jag av en kycklingklubba och massa sallad.

kvällsfika? - det blir frukt och vatten.

tänkte slänga in en promenad också.

idag vad jag på hemligt uppdrag, det ser ljust ut.

jag kommer lyckas nu, iallfall med grejen jag har på gång.

känns bra, står med båda fötterna på jorden och känner trygghet.

du tjejen, vi ses snart.

idag har jag lite hemliga ärenden att uträtta, känns sjukt bra.

mamma var hit igår och fick mig på bättre humör.

tänk att man har världens bästa mamma, utan henne

hade jag aldrig klarat av livet. stor eloge till henne -v-

vi pratade en massa, och har kommit fram till

en massa bra saker. nu har jag en plan, jag berättar

mer när jag känner att jag vill dela med mig av det.

tänk att jag har ett missbruk, inte alkohol inte heller droger.

något så simpelt som mat. många av er tror det kanske inte,

men utan att lämna ut hela mitt liv kan jag bara

berätta att det är dagens sanning.

jag har äntligen nått en punkt i mitt liv då jag börjat

erkänna det för mig själv min familj, vänner, och nu här på bloggen.

vissa har blivit chockade av det jag berättat, andra har alltid vetat.

det finns faktiskt saker jag varit grym med att undanhålla.

även för christian som jag bott tillsammans med så länge.

då kanske ni kan får en inblick i mitt missbruk.

jag är glad att jag fick se mig själv på film, så egentligen

borde jag tacka personen som la ut mig på youtube.

filmen finns dock inte kvar då jag bad personen radera den.

jag behövde detta, för redan igår började min förändring.

jag grät i floder hela kvällen, pratade med båda mamma, andré och

christian. vilket stöd jag har, lovely.

att erkänna ett missbruk är ett stort kliv, vare sig det handlar

om mat eller alkohol. det är en början på ett nytt liv.

jag vet att många inte tror att man kan lida av ett

så enkelt missbruk som mat, folk säger hela tiden vad man ska undvika

men likförbannat går det inte in. vill jag leva ett hälsosammare liv

måste jag också offra saker, vara beredd på att både ge & ta.

nu är jag det, änligen. ni anar inte hur självutlämnande jag känner mig

nu, men andledningen till det är att det kanske finns

en liten kotte där ute någonstans som känner igen sig.

isånnafall vill jag bara att denne person ska ha mig

som nästa förebild.

folk säger alltid att jag är stark.

men ni anar inte hur svag jag egentligen har varit.

det är först nu jag känner kraft, orkar och känner mod

att dela med mig av mitt liv.

vilket jävla wakeupcall jag fick mig nudå.

hur fan kan jag har låtit mig själv gå upp så jävla mycket.

alla ni som tror att det har med graviditet att göra, wrong!

jag vill seriöst hänga mig själv nu, men jag vill leva.

fast inte med den här livsstilen iallafall.

jag vill bara gråta, men jag är för besviken för det.

så otroligt jävla besviken att jag nästan inte finner ord

som inte innehåller några svordommar.

just nu känns det som att jag aldrig mer vill äta,

men dom som känner mig vet ju att det skulle vara omöjligt.

konstigt att jag inte får höra fula ord när jag gå omrking på

stan. åtminstone inte så jag hör dom, tacksam för det.

varför är jag beroende av allt onyttigt?

och varför är just jag så otroligt jävla lat.

jag känner inte igen mig själv längre, kanske inte så konstigt

med tanke på att jag gått upp 20 kilo på 1 år.

jag tänker inte be om ursäkt för mina två emo-inlägg.

jag skriver inte till er, utan till mig själv.

ni behöver inte ens läsa, jag bryr mig faktiskt inte nu.

jag söker inte efter medlidande eller puttifnuttiga kommentarer nu.

allt är mitt eget fel, mina egna jävla val.

jag ser ju nu vilken jävla självdisciplin man har.

exakt vart tappade jag dig? ring, jag hämtar dig nu!